Första hjälpen på arbetsplatsen – kunskap, beredskap och rätt utbildning

Första hjälpen på arbetsplatsen är både de omedelbara insatserna vid olycksfall eller akut sjukdom och den beredskap som gör att hjälpen fungerar: riskbedömning, rutiner, utbildade personer, utrustning, övning och uppföljning.

Akut eller livshotande?

Ring 112 direkt och följ SOS-operatörens instruktioner. Sätt telefonen på högtalare om det går. Informationen på 1HJÄLPEN är allmän vägledning och ersätter inte larmcentral, sjukvård eller praktisk utbildning.

1HJÄLPEN är AB Kompetensutvecklas redaktionella kunskapsportal för arbetsgivare, chefer, skyddsombud och medarbetare som vill förstå hur en genomtänkt första hjälpen-beredskap byggs. Här samlar vi källgranskad vägledning om HLR, hjärtstartare, luftvägsstopp, livshotande blödning, krisstöd och arbetsgivarens ansvar. Vi skiljer tydligt mellan bindande regler, rekommendationer och allmänna råd.

Praktisk övning i första hjälpen och HLR på en arbetsplats
Praktisk träning hjälper arbetsplatsen att omsätta rutiner i handling.

Portalen ägs och drivs av AB Kompetensutveckla i Sundsvall. 1HJÄLPEN ger vägledning och kunskap. Utbildningarna erbjuds och bokas separat hos Kompetensutveckla.

Vad betyder första hjälpen på en arbetsplats?

Första hjälpen är de omedelbara åtgärder som behöver göras på plats vid ett olycksfall eller en akut sjukdom. Syftet är att upprätthålla livsviktiga funktioner, begränsa skadan och se till att den drabbade snabbt får medicinsk vård. På en arbetsplats ingår också planering: vem larmar, vem hämtar utrustning och vem möter ambulansen?

Arbetsmiljöverkets regler utgår från verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Därför ser beredskapen olika ut på ett mindre kontor, en byggarbetsplats, en verkstad och en verksamhet med ensamarbete. Det finns däremot en gemensam grund: riskerna ska bedömas, rutinerna ska vara kända och tillräckligt många personer ska kunna ge första hjälpen.

Det är missvisande att säga att all personal alltid måste genomgå en viss namngiven kurs. Reglerna kräver i stället en fungerande och riskanpassad beredskap. Arbetsgivaren behöver avgöra vilka kunskaper, vilken utrustning och hur många utbildade personer som krävs på varje arbetsställe och arbetspass.

Bygg beredskapen i sex steg

  1. Bedöm riskerna. Kartlägg olycksfall, akut sjukdom, ensamarbete, kemikalier, hot och våld, avstånd till hjälp samt vilka som vistas på arbetsplatsen.
  2. Planera rollerna. Bestäm vem som ringer 112, vem som hjälper den drabbade, vem som hämtar utrustning och vem som visar räddningspersonal rätt.
  3. Ordna utrustningen. Anpassa innehåll och placering efter riskerna. Utrustningen ska vara lätt att hitta, skyltad, tillgänglig och fungerande.
  4. Utbilda tillräckligt många. Kunskapen måste finnas där när olyckan sker, även under skift, raster, semester och ensamarbete.
  5. Öva praktiskt. Gå igenom realistiska scenarier, larmvägar, adressuppgifter och den utrustning som faktiskt finns på plats.
  6. Följ upp. Kontrollera rutiner, kunskaper, förbrukningsmaterial, batterier, elektroder och förändringar i verksamheten.

Vill du gå från planering till praktisk träning? Jämför utbildningsspår inom första hjälpen och HLR. För fördjupning om HLR, hjärtstartare, blödning och krisstöd kan du läsa våra källgranskade guider.

En enkel kontrollfråga

Om en medarbetare plötsligt faller ihop: vet de som är på plats vilket nummer de ska ringa, arbetsplatsens exakta adress, var utrustningen finns och vem som kan hjälpa? Om svaret är osäkert behöver rutinen förtydligas och övas.

När någon plötsligt blir allvarligt sjuk eller skadad

Vid akut fara för liv ska du ringa 112. SOS-operatören bedömer situationen, larmar rätt resurser och ger instruktioner. Försök inte samla all information innan du ringer. Berätta var du är, vad som har hänt och svara på frågorna. Använd gärna högtalarfunktionen så att du kan hjälpa samtidigt.

Misstänkt hjärtstopp

Misstänk hjärtstopp när en person är medvetslös och inte andas normalt. Ring 112, starta HLR och använd en hjärtstartare så snart den finns. Svenska HLR-rådets aktuella kedja som räddar liv betonar tidig identifiering och larm samt tidig HLR och defibrillering. Därefter följer avancerad vård, vård efter hjärtstopp och stöd till tillfrisknande.

Den här översikten är avsiktligt kort. Handgrepp behöver läras praktiskt och instruktioner för vuxna får inte blandas ihop med instruktioner för barn eller spädbarn. Läs aktuella råd hos Svenska HLR-rådet om vuxen-HLR och 1177 om hjärt-lungräddning.

Hjärtstartare på arbetsplatsen

En hjärtstartare, även kallad AED eller defibrillator, analyserar hjärtats rytm och vägleder användaren. Alla får använda en hjärtstartare. Starta den och följ instruktionerna. Apparaten ersätter inte HLR och ger inte automatiskt en stöt i alla situationer.

Det finns inget generellt krav på att varje arbetsplats ska ha en hjärtstartare. Behovet behöver bedömas utifrån riskerna. Om en hjärtstartare finns bör den vara synlig och lättillgänglig, skyltas tydligt, kontrolleras regelbundet och registreras i Sveriges Hjärtstartarregister. Utse dessutom någon som ansvarar för batterier, elektroder, öppettider och återställning efter användning.

Luftvägsstopp

Om en person har satt i halsen men kan hosta ska personen uppmuntras att fortsätta hosta. Om personen inte kan andas, hosta eller tala är läget akut. Ring 112 och följ operatörens instruktioner. Handgreppen skiljer sig framför allt mellan barn under ett år och barn över ett år/vuxna. Följ därför 1177:s och HLR-rådets aktuella, åldersanpassade instruktioner och SOS-operatörens vägledning. Vi hänvisar till 1177:s aktuella råd om luftvägsstopp i stället för att ge en förenklad teknik som kan användas fel.

Svenska HLR-rådet avråder från att ersätta etablerade handgrepp med kommersiella luftvägsrensare vars effekt inte är vetenskapligt visad. Om personen blir medvetslös: ring 112 om det inte redan är gjort, sätt telefonen på högtalare och kontrollera andningen. Starta HLR om personen inte andas normalt och följ SOS-operatörens instruktioner.

Livshotande blödning

Vid en livshotande blödning är Socialstyrelsens huvudråd tydligt: agera och larma 112, tryck direkt och hårt mot såret och behåll trycket tills ambulansen kommer och ambulanspersonalen säger åt dig att släppa. Om ni är två kan en person larma medan den andra trycker. Är du ensam kan du använda högtalaren och följa SOS-operatörens instruktioner.

Detaljerade instruktioner om tourniquet, sårpackning eller improviserad avsnörning hör inte hemma i en allmän startsidestext utan särskild utbildning och medicinsk granskning. Se Socialstyrelsens Stoppa blödningen för aktuella råd till allmänheten.

Vad kräver Arbetsmiljöverkets regler?

AFS 2023:2 gäller sedan den 1 januari 2025. Reglerna innebär att varje arbetsställe ska ha den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som verksamheten behöver. Rutinerna ska följas upp, arbetstagarna ska känna till organisationen och tillräckligt många personer med aktuella kunskaper ska finnas tillgängliga.

AFS 2023:12 kräver att det finns första hjälpen-utrustning i tillräcklig omfattning, anpassad efter riskerna. Utrustningen ska vara skyltad och lätt att komma åt. På väl synliga ställen ska anslag ange var utrustningen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till larmcentral och taxi samt arbetsplatsens adress och, i förekommande fall, färdbeskrivning och GPS-koordinater. Vid de risker som anges i föreskriften krävs också lättåtkomlig nöddusch eller ögonspolningsanordning.

Det betyder inte att samma lösning passar överallt. En riskbedömning kan visa behov av fler utbildade personer, särskild utrustning, hjärtstartare, snabbare larmvägar eller tätare övning. Däremot är påståenden som ”alla måste gå kurs varje år” eller ”alla arbetsplatser måste ha hjärtstartare” för generella för att beskrivas som lagkrav.

Checklista för arbetsplatsens första hjälpen-beredskap

  • Riskbedömningen omfattar olycksfall, akut sjukdom och ensamarbete.
  • Roller och larmvägar fungerar under alla arbetspass.
  • Arbetsplatsens adress samt, i förekommande fall, färdbeskrivning och GPS-koordinater är väl synliga.
  • Första hjälpen-utrustningen är anpassad, skyltad och kontrollerad.
  • Tillräckligt många personer har aktuella praktiska kunskaper.
  • Alla vet var eventuell hjärtstartare finns och hur den hämtas.
  • Rutiner finns för krisstöd och uppföljning efter en allvarlig händelse.
  • Övningar och kontroller dokumenteras och upprepas när verksamheten ändras.

Välj utbildning efter risker och roller

En bra utbildning ska motsvara situationerna som kan uppstå på arbetsplatsen. För många verksamheter är en kombination av första hjälpen, vuxen-HLR och användning av hjärtstartare en relevant grund. Arbetsplatser med förhöjd risk för trauma kan behöva träning om livshotande blödning. Personal med särskilda insatsroller kan behöva ett annat upplägg än övriga medarbetare.

Fråga hur stor del av utbildningen som är praktisk, vilka scenarier som övas och om innehållet följer aktuella svenska riktlinjer. Kontrollera också att antalet deltagare ger alla möjlighet att träna. Slutligen bör arbetsplatsen planera hur kunskaperna ska hållas aktuella mellan kurstillfällena.

Kunskap ska vara aktuell, begriplig och källstyrd

Första hjälpen är ett område där inaktuella eller förenklade råd kan få konsekvenser. Därför prioriterar 1HJÄLPEN svenska myndigheter och etablerade riktlinjeorgan. Medicinska råd hämtas främst från Svenska HLR-rådet, 1177 och Socialstyrelsen. Arbetsgivarens ansvar beskrivs med stöd av Arbetsmiljöverket, medan SOS Alarm är primärkälla för användningen av 112.

Varje fördjupande guide ska ange källor och datum för faktagranskning. Vi skiljer mellan instruktioner för vuxna och barn, mellan akuta råd och utbildningsinnehåll samt mellan bindande regler och rekommendationer. Om källor skiljer sig åt väljer vi den nyare och mest relevanta myndighetskällan eller beskriver osäkerheten öppet.

Informationen kan hjälpa dig att planera och ställa bättre frågor, men läsning ersätter inte övning. I en verklig nödsituation ska du alltid prioritera egen säkerhet, ringa 112 och följa de instruktioner du får.

Om 1HJÄLPEN

1HJÄLPEN är AB Kompetensutvecklas redaktionella kunskapsportal om första hjälpen och akutberedskap på arbetsplatsen. Sajten är en del av AB Kompetensutveckla i Sundsvall. Vårt redaktionella uppdrag är att göra regler, rekommendationer och praktiska beredskapsfrågor lättare att förstå utan att överdriva lagkrav eller ersätta medicinsk rådgivning.

AB Kompetensutveckla erbjuder även utbildningar. Portalens kunskapsinnehåll står för sig självt, medan kursupplägg, aktuellt utbud och bokningsvägar finns på Kompetensutvecklas webbplats.


Källor och vidare läsning

Senast källgranskad: 10 september 2026. Medicinska handgrepp bör slutgranskas av namngiven medicinskt sakkunnig före publicering och därefter versionshanteras.